Besök av Victoria
Ett tag sen jag skrev nu och mycket har hänt. Ska försöka meddela vad som hänt tidigare, men idag tänkte jag berätta om gårdagen. Kronprinsessan, samt en tidigare kenyansk nobelpristagare och en hel del annat folk. SKolan hade satsat stor och skolan har nog aldrig varit så fin. Svenskar från hela Kenya var inbjudna och området var fullt. Ganska trevligt med mingel och så, men det blev lite överdrivet då hon endast var här i 1 timma (Säkerhet i massor och vi blev tvugna att städa alla korridorer och rum "ifall Kronprinsessan nu skulle vilja gå in och titta där"). Vi fick ingen chans att prata med henne då hon höll tal och sedan höll till i VIP-arean. Anna L hade dock fått ett uppdrag av skolan och fick sig en liten pratstund med henne. Hon var tydligen väldigt trevlig och jordnära.
Tisdag
Måste dessutom börja gå och lägga mig tidigare. Jag och Joakim satt och chattade med varandra fram till klockan halv två. Ganska ovärt att vi har börjat chatta ca 1-3 timmar varje dag, när det tar ca 30 sekunder för mig att gå till honom. Latheten har nått sin höjd.
Är förövrigt väldigt glad idag, då jag fick MVG på min svenska novell.
Halloweenfesten var också den rolig. Fullpackat med folk och Svenska skolan var bäst och mest utklädd. Jag vet inte riktigt vad jag skulle föreställa, men Albin beskrev det ganska bra: "dressed as a combination of Magnus Karlsson vs Dracula!".
Ångest
Halloween next
På vägen hem blev vi körda till fel ställe av en matatu och de menade att vi skulle gå resten av vägen. Vi lyckades med att kräva tillbaka hälften av pengarna, men Madeleine vill ha tillbaka allt och jag kunde annat än att skratta när det slutade med att hon stod och bråkade om fem kronor med ca 4 personer och en polis. Hon ville ha pengarna tillbaka och att matatupojken skulle hamna i fängelse. Det slutade med att hon inte fick ut något av diskussionen.
Sen så kommer ju kronprinsessan Victoria på besök om ca två veckor. Anna L ska guida henne runt på skolan. Avundsjuk, men tror att hon är bäst lämpad för uppdraget.
En debatt om hur man ska tilltala Victoria på har också uppkommit. Vad tycker ni? ska man "ni:a" henne och tilltala henne som kronprinsessan eller är det okej att säga du?
Hatar ensamhet
Ibland kan jag undra hur det kommer sig att jag blev en sådan person. När jag var liten så älskade jag ensamheten och kunde gå för mig själv i flera timmar och bara tänka, men nu är det helt tvärt om. Jag fasar för ordet ensamhet. Varför? Jag vet inte riktigt. Det låter så tråkigt och dystert. Kanske är jag rädd för att bli ensam med mina tankar, men det tror jag inte. Jag är nog bara social.
Funderingar
Jag tror att jag är inne i en fas där jag ser lite negativt på allting. Börjar tveka på att göra vissa saker, håller i pengarna för att inte bli stressad i slutet av månaden, springer inte runt och härjar så mycket o.s.v.
Jag vill verkligen inte vara en deppig jävel, så jag hoppas att jag blir frisk och positiv snarast.
En annan sak som jag har börjat känna av på internatet, är att de börjar uppstå mer och mer grupperingar och mer bråk. Detta kanske är bra på det viset att man kanske hittar rätt och lär känna varandra bättre, men det är samtidigt äldigt på frestande. Det känns som man står på gränsen med vissa personer och väntar på att steget ska tas till då man kommer varandra ännu närmare. Visst uppstår det en viss osäkerhet då och det är detta som mina funderingar går åt till en stor del.
Visst kan man prata ganska öppet med de närmaste människorna här, men det är ändå en viss spärr som jag vill att vi ska kliva över så att man får en riktigt nära och öppen relation.
Aja, hur som helst så kommer nog allt stabliseras snart och då blir det skönt. Det var skönt att få skriva av sig lite. Ska försöka sova nu och inte fastna för mycket i tankarnas värld.
/Rickard
Hemma i Nairobi
Efter en ca 15 timmars tågresa, med halvbra standard och kackerlackor (ni ska se att det går bra på julen mamma, pappa och David) så var vi tillbaka i regniga Nairobi. Alla kanske inte var överlyckliga över det. Inte jag heller, men jag var nog lite lyckligare eftersom att jag visste att jag snart skulle få träffa Bea med flera i från Sverige.
Helgen tillbringade jag till stor del med Bea. De verkade ha haft det bra I Kisumu, där de hade sin fältstudie. Nedstämdheten efter att Bea hade åkt hem på söndagen ersattes snart av att Agnes mamma och hennes bror kom på besök. Presenter hemifrån hade de också med sig - tack så mycket mamma, pappa och David, det gjorde mig överlycklig.
Just nu ligger jag i sängen, njuter av att äntligen ha internet på rummet och väntar på att min första lektion ska börja (kl. 12.40). Egentligen så är jag sjuk, men börjar må bättre nu så tyckte att jag skulle klara av två lektioner, men idrottandet tar jag nog det fortfarande lugnt med.
Obs! Detta är det hundrade inlägget sedan bloggen bytte namn.
/Rickard.
Mombasa
Det är ganska ödsligt att vara så få kvar på skolan, men också ganska mysigt och skönt.
Eftersom min säng är trasig - och jag tycker det är omysigt att sova på golvet - så har jag lånat Joakims rum. Skönt då det finns internet och att Daniel bor i rummet bredvid.
Jag ser i alla fall fram emot Mombasa. Några dagars vila vid havet med ca 30 graders varme sitter inte helt fel när man har haft så mycket att göra under en lång tid.
Ska sova nu. Ca 6 timmars bussresa väntar imorgon.
/Rickard
Boardingparents
Innan jag åkte hit så trodde jag liksom de flesta andra att boaringparents - alltså internatföräldrarna - skulle vara några som såg till att vi mådde det bra, att vi trivdes och att vi fick ut så mycket som möjligt av tiden här. Nu är det dock inte så. De enda de bryr sig om är pengar och att vi följer reglerna. Om man ställer en fråga till dom så är dom oftast oförmögna att fatta beslut på egen hand och antingen får man vänta tills de har rådgivit med någon eller så får man inget svar överhuvudtaget.
Ett bra exempel på hur mycket dom bryr sig om att vi trivs är; att jag inte en enda gång sedan jag kom hit har fått frågan från dom om jag trivs eller hur jag mår. En enkät med frågor kunde man ju åtminstonde begära.
När man går till internatchefen och frågar om hjälp så är "Bad luck" det vanligaste svaret.
Här är en sång som jag tycker passar ganska bra till sammanhanget.
Saknar min syster.
Nu kommer det igen, en ursäkt för att jag inte har skrivit, men den här gången tror jag att jag förstår er situation där hemma. Jag skulle själv bli sur och besviken ifall jag inte hörde något av någon av mina kära på länge om de var i ett främmande land. Tiden går så fort här och jag ska försöka förmedla den så ofta som möjligt och på bästa sätt.

Försvinner bort över helgen
Ledsen att göra er besvikna, men jag kommer inte kunna skriva på några dagar. Jag ska nämligen på Safari. Jippi! Till Masai Mara bär det av, ett utav världens bästa safari. För er som är uppdaterade om kändisar och skvaller så kanske ni vet om att Angelina Joli och Brad Pitt var där här om veckan. Synd att dom inte är kvar bara, då kanske man kunde ha fått mött dessa celebriteter. Haha! Nej, men det ska bli skoj ändå. Vi kommer bo där två nätter och åka på olika aktiviteter. Förhoppningsvis eller troligtvis så kommer vi att få se lejon och elefanter. Ser verkligen fram emot det. De flesta andra djuren som jag ville se innan jag åkte hit har jag redan sett i Nairobi National Park. Det var väl häftigt att se giraffer och zebror och safarit var coolt på det viset att det ligger mitt i staden så att man kan se ”the skyline”, men det här ska tydligen vara mer i vildmarken och ha mer djur.
Folk är ganska uttråkade här på kvällarna så man gör det mesta för att underhålla sig. Idag ligger t.ex. humorn på ganska låg och vidrig nivå då några är inne och surfar på www.ratemypoo.com, vad det är för en webbsida låter jag er lista ut själva.
Måste också tillägga till mitt tidigare inlägg att det inte bara skapas kärlek på rummet ovanför mig. Idag när jag klagade för Amanda, som jag vet var där igår natt, så fick jag svaret: ”Jag måste ju få försvara mig och slå honom när han lägger illaluktande fisar”, det finns alltså andra sett att föra oväsen om nätterna.
Nu måste jag packa och byta lakan.
/Rickard
Afrikansk dans
Idag var tredje gången som jag hade afrikans dans och troligtvis så ska jag ha det minst tre torsdagar till. Det är jätteroligt, man får skaka på kroppen och röra på höfterna som bara den. Samtidigt så är det sjukt svårt, men jag känner ändå att jag hänger med. Jag är inte helt värdelös på att dansa, för er som har trodde det så kan ni glömma det. När jag kommer hem så kommer jag att dansa som en gud och då ska jag försöka lära er ett och annat.
Något som var riktigt roligt var när min idrottslärare Olle som jag berättade om igår kom fram till mig efter idrottslektionen. Han hade just haft en predikan om att alla skulle vara med på dansen även om man var värdelös. Ändå så kom han till mig och erkände att han hemskt gärna skulle vilja vara med på dansen, men att han inte vågade. Han kände att det kunde bli för pinsamt. Jag försökte pusha honom och säga att om han var dålig så var det ingen som skulle ha tid med att titta på honom medan de dansade. Han velade lite, men kom tillsist med ursäkten att han skulle på konferens.
/Rickard
Håltimme
Jag och Agnes har håltimme och gör inte så värst mycket mer än att vänta på lunchen. Ska väl försöka göra lite nyttigheter, men vet inte vad. Fick i uppgift av min samhällskunskaplärare att leta fram en bra och intressant ledar/debattartikel som jag ska presentera och som vi sedan ska disskutera i klassen. Tror att jag ska välja någon ganska extrem text så att det blir heta känslor. Brand eller Arbetaren är två förslag. Ni får gärna komma med förslag om någon tidnig eller artikel. Artikeln ska helst vara ganska ny dock.
/Rickard
Grattis du underbara, snygga och vackra människa!

Titta på henne. Nu tänker ni "Shit vilken snygg kompis han har!", jag lovar att när ni lär känna henne som kommer ni tycka att hon är så mycket mer och bättre än bara det.
Orkar inte med mig själv ibland
Ni som har läst den här bloggen tidigare kanske har förstått att jag är ganska moody eller oregelbunden, vad man nu ska säga, med mitt skrivande. Jag älskar att skriva, men jag kommer in i svackor då jag aldrig skriver och sen kommer jag in i perioder då jag skriver som bara den. Som nu t.ex. då jag skriver mycket på bloggen. Dessutom fick vi i uppgift att skriva en novell på max 6 sidor i svenskan. Gissa vad? Jag har skrivit tre stycken, eller i alla fall börjat på två och nästan skrivit klart en. Detta gör jag istället för att göra allt annat plugg. Så typiskt mig att fastna för saker som jag inte behöver göra i skolan istället för att göra det viktigaste. Men jag antar väl att man ska göra det man tycker är roligt här i livet (med vissa undantag) för att lyckas här i livet.

